Sibirisk katt

Den Sibiriska katten kom till Sverige den 1 juni 2000 och den första kullen kom mars 2001.

Rasen kommer ursprungligen från Ryssland. Är en ursprungsras precis som Norsk Skogskatt och Maincoon.

Det är en storvuxenraskatt. Hanar väger mellan 6-10kg medans honkatterna blir mellan 4-6kg. De utvecklas långsamt och är inte fulltutvecklade förrän den blivit 5 år gammal.

Det är en social katt med bra temperament. Den är renlig, lydig och lugn. Är mycket läraktig och används i Ryssland även som cirkuskatt. Har en förkärlek till vatten, leker gärna nära eller i vattnet. Den Sibiriska katten är fäst vid sin ägare, söker ofta ögonkontakt utan att bli efterhängsen eller störande.

Vissa läkare har framtagit en teori om att denna ras skulle ha ett proteinämne ( Fel D1) i mindre omfattning än andra raser och tolereras bättre av allergiker. Vissa reagerar dock mycket starkt och inga garantier kan därför utlovas. Varje allergiker måste själv testa hur hon/han reagerar. Fel D1 är ett glycoprotein som produceras i talgkörtlarna i kattens hud. När katten tvättar sig avsöndras de till pälsen och blir luftburet. Hankatter sägs producera mer Fel D1 än honkatter. Vid kastrering reduceras produktionen av Fel D1.

Sibiriska katten klassas som en semilånghårig katt. Den täta underpälsen bär upp överpälsen och skyddar väl mot väder och vind. Pälsen kan upplevas lite sträv. Kattrasen har en frisk, sund och robust kropp. Relativt korta ben med stora tassar. Vacker krage som täcker den korta muskulösa halsen. Öronen är små och hårbelagda på både insida och utsida, även toffsbeklädda. Svansen är kortare än Norsk skogskatt, men täcks av päls som har samma hårlängd på hela svansen. Har även päls mellan trampdynorna på tassen.